Vår alltmer uppkopplade vardag gör att vi behöver wifi-täckning på allt fler ställen. I detta kapitel ska vi gå igenom hur vi kan få bra täckning utomhus och vad som krävs för det. Vi undersöker också hur vi med hjälp av radiolänkar kan få trådlös täckning till ett gästhus på tomten.
Ett vanligt misstag i jakten på bra utomhustäckning är att byta antenner på hemmets router. Det är inte att rekommendera. För att få bra wifi-täckning utomhus bör routern i stället kompletteras med en accesspunkt som i sin tur utrustas med ändamålsenliga antenner. Då kan routern ge bra täckning inomhus samtidigt som accesspunkten ger bra täckning utomhus.
Accesspunkten kopplas med nätverkskabel till routern och med koaxialkabel till antennen eller antennerna (antennerna är ibland fastmonterade på accesspunkten). Förslagsvis används en accesspunkt som drivs via nätverkskabeln. Många accesspunkter som får ström via nätverkskabeln har dessutom väderskyddande höljen, som gör att de kan sitta utomhus.
Det är alltid en fördel att sätta accesspunkten så nära antennen eller antennerna som möjligt. Nätverkskabeln mellan accesspunkten och routern kan vara upp till 100 m lång utan att signalen försämras. För varje meter som läggs till mellan accesspunkten och antennerna blir signalen däremot sämre.
Tips! Om det inte går att dra nätverkskabel hela vägen till accesspunkten kan nätverkssignalen skickas över elnätet. För detta används ett par homeplug-enheter.
Många accesspunkter har utbytbara antenner. Det beror på att olika antenner lämpar sig bäst i olika sammanhang. För det första finns det antenner som är optimerade för antingen bara enbart ett specifikt frekvensband eller flera frekvensband. I inomhussammanhang fokuserar vi framförallt på att ge bra täckning på 5 GHz- eller 6 Ghz-bandet. Så är inte fallet utomhus. Där fokuserar vi på att ge bra täckning på 2,4 GHz-bandet, eftersom 2,4 GHz-bandet når betydligt längre.
För det andra finns antenner som antingen är riktade eller rundstrålande. För att ge bra täckning i till exempel trädgården är rundstrålande antenner att föredra. De sprider signalen i 360° längs med marken. Hur mycket de sprider signalen vertikalt beror på vilken antennvinst de har. Antennvinsten mäts i dBi (decibel isotropic) och ju högre antennvinsten är, desto mindre vertikal spridning har de rundstrålande antennerna. Fördelen med att smalna av den vertikala öppningsvinkeln och höja antennvinsten är att signalen når längre.
På riktantenner är även den horisontella öppningsvinkeln avsmalnad, vilket gör att sådana antenner kan ha ännu högre antennvinst och nå ännu längre. Det finns riktantenner som når flera kilometer! Sådana antenner är dock inte lämpade för att ge bra täckning i trädgården. För att fungera på så långa avstånd måste även antennerna på klientsidan (d.v.s. antennerna i mobilen eller datorn) bytas ut, vilket sällan är önskvärt om det ens är möjligt. Riktantenner med hög antennvinst används däremot när exempelvis två byggnader ska länkas ihop trådlöst.
Många har svårt att få det trådlösa nätverket att nå till fristående garage och gästhus på tomten. Det går att lösa med hjälp av accesspunkter, bryggor och antenner. Det finns till och med accesspunkter och bryggor med inbyggda antenner som är speciellt lämpade för att länka samman trådlösa nätverk i olika byggnader. Dessa produkter brukar kallas radiolänkar.
Vid sammanlänkning av byggnader används två typer av trådlösa nätverk:
Det trådlösa nätverket som klienterna ansluter till sprids av en router samt eventuella accesspunkter, repeatrar och mesh-noder. Dessa basstationer sprider signalen med hjälp av rundstrålande antenner (eftersom mobilerna, surfplattorna och datorerna flyttas runt). Mobiler, surfplattor och datorer har dessutom förhållandevis klena antenner, vilket gör att flera rundstrålande basstationer med kort räckvidd ger bäst resultat i denna typ av trådlöst nätverk.
Det trådlösa nätverket som sammanlänkar byggnaderna använder tvärtemot riktade antenner. Byggnaderna flyttar knappast på sig och de kan dessutom utrustas med stora antenner. Därför prioriteras räckvidd och signalstyrka i denna typ av trådlöst nätverk.
Ponera att det i ett hus finns ett befintligt trådlöst nätverk med två trådlösa nätverksnamn (SSID:n): Kjellnet 2,4 GHz och Kjellnet 5 GHz. Detta trådlösa nätverk ska också finnas i ett gästhus på tomten. För att få signalen dit monteras en accesspunkt med inbyggda antenner på huvudhuset och en brygga med inbyggda antenner på gästhuset. Accesspunkten sänder ut ett separat trådlöst nätverksnamn som heter Kjellink 2,4 GHz. Det ansluter i sin tur bryggan till och gör om det trådlösa nätverket till ett trådbundet nätverk. För att sedan sända ut det trådlösa nätverket igen används en eller flera accesspunkter med samma nätverksnamn som huvudhusets dito (Kjellnet 2,4 GHz och Kjellnet 5 GHz).
Ingen mobil, surfplatta eller dator ska koppla upp sig mot Kjellink 2,4 GHz. Det används enbart för radiolänken mellan byggnaderna (det går därför utmärkt att dölja Kjellink 2,4 GHz-nätverket efter att konfigurationen är klar).
Obs! Trots att lösningen använder flera olika trådlösa nätverksnamn är alltihop fortfarande samma lokala nätverk. Det innebär att datorer i gästhuset kan kommunicera med datorer i huvudhuset.
Som medlem hos oss får du alltid lite mer. Som till exempel låga medlemspriser, unika kampanjer, 100 dagars öppet köp och bonuscheckar. Dessutom sparas alla dina köp i ditt medlemskap så att du slipper spara papperskvitton för eventuella returer. Ditt medlemskap är helt digitalt och helt kortlöst. Och väldigt smidigt.
Läs mer