Hastigheter i lokala nätverk

Först och främst finns uppkopplingshastigheten mot internet. Beroende på ­distributionssätt kan operatörens angivna hastighet antingen vara en faktisk hastighet eller en teoretisk maximal hastighet. När internet distribueras via fiber eller stadsnät avviker sällan den faktiska hastigheten från den teoretiska hastigheten. Däremot avviker hastigheterna ofta vid anslutning via ADSL, VDSL, kabel-TV-internet och mobilnät.

Innan övriga parametrar räknas in är det viktigt att känna till vilken den faktiska internet­hastigheten är. För att mäta upp den kan Bredbandskollen från IIS användas. Besök www.bredbandskollen.se eller ladda ned appen Bredbandskollen från Mac App store.

Nätverkets trådbundna internhastighet beskriver hur snabbt två trådbundet anslutna datorer kan skicka data till varandra. Den ska ej förväxlas med hastigheten som ­datorerna får ut på internet. Den trådbundna internhastigheten kan antingen vara 100 Mb/s eller 1 Gb/s beroende på hur snabb switchen på baksidan av routern är. För att uppnå den högre hastigheten (1 Gb/s) måste även nätverkskorten i datorerna ha stöd för gigabithastigheter.

Nätverkets trådbundna internhastighet behöver inte mätas upp för att säkerställas. ­Detta eftersom den teoretiska trådbundna internhastigheten sällan avviker nämnvärt från den faktiska motsvarigheten. En 100 Mb/s-port brukar leverera runt 95 Mb/s och en 1 Gb/s-port brukar leverera runt 950 Mb/s i verkligheten.

Det är lätt att undersöka en dators hastighet till routern (eller till den närmsta switchen om en sådan är kopplad mellan datorn och routern). Hastigheten visas nämligen på samma ställe som Mac-adressen i både Windows och macOS. Se Mac-adress i "Hur funkar internet?" för instruktioner. Det som i macOS benämns 1000BaseT betyder 1 Gb/s och 100BaseT betyder 100 Mb/s.

Nätverkets trådbundna internhastighet beskriver i första hand hastigheten mellan två datorer, men den kan i värsta fall få inverkan på hastigheten ut mot internet. Om ­antingen routern eller datorn är utrustad med 100 Mb/s-portar kommer hastigheten till internet aldrig överstiga den gränsen. En långsam 100 Mb/s-router sänker således höghastighetsuppkopplingar mot internet. Om den faktiska internethastigheten överstiger ca 95 Mb/s bör en router med 1 Gb/s-nätverksportar användas.

Nätverkets teoretiska trådlösa internhastighet beskriver hur snabbt data kan skickas från routern till en ansluten klient (t.ex. en dator). Det kan exempelvis handla om hur snabbt en trådbunden dator kan skicka data till en trådlös dator. Under förutsättning att routern och den trådlöst anslutna datorn har matchande trådlösa egenskaper, kan de teoretiska hastigheterna vara någon av följande (vad de olika hastigheterna innebär förklaras närmare i Wifi – Trådlöst nätverk).

• 11 Mb/s (Wifi 1, tidigare Wireless B)
• 54 Mb/s, 108 Mb/s (Wifi 3, tidigare Wireless G)
• 150 Mb/s, 300 Mb/s, 450 Mb/s (Wifi 4, tidigare Wireless N)
• 433 Mb/s, 867 Mb/s, 1300 Mb/s, 1733 Mb/s (Wifi 5, tidigare Wireless AC)
• 1201 Mb/s, 2402 Mb/s, 3603 Mb/s, 4804 Mb/s, (Wifi 6/6e, tidigare Wireless AX)

Den teoretiska trådlösa internhastigheten avviker alltid från den faktiska trådlösa intern­hastigheten. Hur stort tappet blir mellan den teoretiska och den faktiska hastigheten beror på:

• avståendet mellan routern och klienten
• vilket frekvensband som används
• hur mycket störningar som finns (fysiska hinder likväl som radiostörningar)
• hur många andra nätverk som finns i närheten
• hur mycket och hur många andra klienter som belastar det trådlösa nätverket.

När alla parametrar som sänker hastigheten har räknats in kvarstår den faktiska trådlösa internhastigheten. Den måste av förklarliga skäl mätas upp. Den som vill kan utföra mätningen med hjälp av gratisverktyget  Iperf 3  som finns till både Windows och macOS, men det kräver tillgång till två datorer och är lite omständligt att komma igång med. För enkelhetens skull kan i stället Bredbandskollen användas igen.

Genom att ansluta trådlöst till routern och göra en ny mätning med Bredbandskollen kommer ett av två tänkbara resultat fås fram. Om mätningen visar samma hastighet som den faktiska internethastigheten kan följande slutsats dras: den faktiska trådlösa internhastigheten är högre än den faktiska internethastigheten. Hur mycket högre den är går inte att veta, men för många räcker vetskapen att det trådlösa nätverket inte påverkar internethastigheten. Om mätningen däremot visar en lägre hastighet än den faktiska internethastigheten måste följande tråkiga slutsats dras: den faktiska trådlösa internhastigheten är den som Bredbandskollen visar.

Nätverkets två faktiska internhastigheter (den trådbundna och den trådlösa) berättar inget om hur snabb uppkopplingen mot internet blir. De berättar hur snabbt lokala klienter kan överföra data till varandra. Det sker exempelvis när en fil kopieras från en Nas eller när en film strömmas från en surfplatta till en mediaspelare.

Det viktiga är att de faktiska internhastigheterna alltid är högre än den faktiska internet­hastigheten. Om de är lägre blir de flaskhalsar när klienter laddar ned (eller laddar upp) saker från internet.

Det finns ytterligare en hastighet som är värd att känna till. Det är en egenskap som alla routrar har men som tyvärr marknadsförs alltför sällan: routerns WAN-till-LAN-throughput (i resten av kapitlet förkortas denna långa benämning till throughput). Through­puten talar i detta fall om hur snabbt en router klarar av att brygga in inkommande internettrafik i det lokala nätverket.

En vanlig missuppfattning är att en router med 1 Gb/s-switch kan överföra data till och från internet så snabbt, men så är inte nödvändigtvis fallet. 1 Gb/s-switchen garanterar bara att routern kan överföra data mellan två lokalt anslutna datorer i den hastigheten. Den säger inget om hur snabbt routern kan skyffla trafiken mellan det lokala nätverket och internet.