Bättre täckning med repeater

En accesspunkt måste anslutas trådbundet till routern. Det ställer till problem när inte finns någon nätverkskabel i väggarna och inte går att använda en homeplug-lösning. Då finns som tur är repeatrar. De tar emot en trådlös signal och skickar vidare den trådlöst igen. 

Korrekt placering av en repeater är av högsta vikt! Till skillnad från en accesspunkt ska inte en repeater placeras mitt bland alla trådlösa klienter. Eftersom den repeterar signalen måste den ha tillräckligt bra ingångssignal att repetera. För att ge bra resultat måste den också nå hela vägen till klienterna som ska ta emot signalen. Denna motstridighet löses bäst med en kompromiss.

En repeater bör placeras mitt emellan routern och platsen där klienterna brukar befinna sig. Placeras den för nära routern fyller den ingen funktion, eftersom den då inte ökar det trådlösa nätverkets räckvidd nämnvärt.

En accesspunkt utökar inte bara täckningen på ett trådlöst nätverk. Den utökar också kapaciteten så att klienterna kan få högre trådlösa hastigheter. Det gör dessvärre inte en repeater. Den utökar enbart täckningen. Faktum är att en vanlig konsumentrepeater halverar den teoretiska topphastigheten i och med att den måste skicka och ta emot data samtidigt. Om det är möjligt att använda en accesspunkt i stället för en repeater är det därför att föredra.

Moderna repeatrar brukar ha stöd för frekvensbandskorsning. Det innebär att de kan använda ena frekvensbandet för att kommunicera med routern och andra frekvensbandet för att kommunicera med klienterna. Det höjer den faktiska prestandan i och med att repeatern inte behöver skicka och ta emot data samtidigt med samma radiodel.

Frekvensbandskorsning kan göras på två olika sätt. På ena sättet kommunicerar repeatern med routern på 2,4 GHz-bandet och med klienterna på 5 GHz-bandet. Detta läge är att föredra, eftersom repeatern då kan dra nytta av 2,4 GHz-bandets längre räckvidd och därmed placeras närmare klienterna. Nackdelen med läget är att äldre trådlösa klienter saknar stöd för 5 GHz-bandet. Om vissa klienter inte hittar routerns eller repaterns 5 GHz-band bör det andra frekvensbandskorsningssättet användas i stället. Då kommunicerar repeatern med routern på 5 GHz-bandet och med klienterna på 2,4 GHz-bandet, vilket alla wifi-enheter har stöd för.

På grund av hastighetssänkningen vill användare aldrig vara anslutna till en repeater om det inte behövs. Om en router eller accesspunkt har täckning är det alltid fördelaktigt att ansluta till någon av dem i stället. Av denna anledning rekommenderar vi att ge repeatrar unika trådlösa nätverksnamn (SSID:n).

Om samma trådlösa nätverksnamn används för både routern och repeatrarna får användarna ingen möjlighet att själva välja till vilken av basstationerna de ska vara anslutna. När en klient befinner sig på följande plats spelar det visserligen ingen roll, eftersom det endast är repeatern som har täckning.

Det är inte heller något problem för en klient som befinner sig på följande plats. Där bör klienten vara ansluten till routern (eftersom routern ger högre prestanda). Klienten kommer också att välja routern som basstation eftersom den ger en starkare signal.

Desto värre är det för en klient som befinner sig på följande plats. Klienten kommer att välja repeatern som sin basstation eftersom den ger en starkare signal. Klienten kan inte känna av att routern (som är svagare) i själva verket hade gett högre prestanda.

Genom att namnge repeatrarna utifrån rummen de ska användas i blir det hyfsat enkelt för användarna att välja rätt. Om en repeater behövs för att ge trådlös täckning i trädgården kan dess trådlösa nätverk kallas Kjellnet Trädgård (även om repeatern kanske installeras i vardagsrummet rent fysiskt).

Flera trådlösa nätverksnamn ger obönhörligen en sämre användarupplevelse. Användare som inte prioriterar prestanda kan självfallet välja att ge repeatrarna samma trådlösa nätverksnamn som routern. Ett annat alternativ är att byta till ett mesh-system, vilket behandlas närmare i Mesh-system ger wifi-täckning överallt.

En mediabrygga kan fylla två funktioner. Den kan dels användas för att ge trådlöst nätverksstöd till nätverksprodukter som enbart har stöd för trådbundet nätverk. Det kan exempelvis handla om smarta TV-apparater, spelkonsoler och mediaspelare. En mediabrygga tar emot en trådlös signal och omvandlar den till ett vanligt nätverks­uttag. ­Enheten som saknar stöd för trådlös nätverkstrafik kan anslutas till det uttaget och därmed bli trådlös. Lösningen är helt transparent, och enheter som ansluts på detta vis agerar i tron att förbindelsen till nätverket sker trådbundet. Lösningen kräver därmed varken drivrutiner eller konfigurationsmjukvaror.