Bättre trådlös täckning

Det finns ingen etablerad definition för vad bra wifi-täckning egentligen är. De olika produkttillverkarna använder sina egna definitioner, vilket gör deras produkters täckningsangivelser svåra att jämföra. Olika användare har också olika krav. Det som upplevs som god täckning av en användare kan upplevas som dålig täckning av en annan. En typ av användare definierar god täckning som att han eller hon kan komma upp i sin internetuppkopplingshastighet. En annan användare flyttar många filer i sitt interna nätverk och har därför högre krav. En tredje typ av användare tycker att det råder god wifi-täckning så länge han eller hon kan ladda in nya tweets och strömma ett Netflix-avsnitt.

Hur god wifi-täckningen faktiskt är bestäms av hur många, hur snabba och hur välplacerade basstationer som det trådlösa nätverket byggs upp av. En basstation kan vara en trådlös router, en accesspunkt, en repeater eller någon typ av mesh-nod (som behandlas närmare i Mesh-system ger wifi-täckning överallt). Ju fler och snabbare basstationer ett trådlöst nätverk består av, desto bättre täckning och högre kapacitet har det. 

Det finns ingen etablerad definition för vad bra wifi-täckning egentligen är. De olika produkttillverkarna använder sina egna definitioner, vilket gör deras produkters täckningsangivelser svåra att jämföra. Olika användare har också olika krav. Det som upplevs som god täckning av en användare kan upplevas som dålig täckning av en annan. En typ av användare definierar god täckning som att han eller hon kan komma upp i sin internetuppkopplingshastighet. En annan användare flyttar många filer i sitt interna nätverk och har därför högre krav. En tredje typ av användare tycker att det råder god wifi-täckning så länge han eller hon kan ladda in nya tweets och strömma ett Netflix-avsnitt. Hur god wifi-täckningen faktiskt är bestäms av hur många, hur snabba och hur välplacerade basstationer som det trådlösa nätverket byggs upp av. En basstation kan vara en trådlös router, en accesspunkt, en repeater eller någon typ av mesh-nod (som behandlas närmare i Mesh-system ger wifi-täckning överallt). Ju fler och snabbare basstationer ett trådlöst nätverk består av, desto bättre täckning och högre kapacitet har det. 

Som det beskrevs i Wifi - trådlöst nätverk är det mycket lättare att få god täckning på 2,4 GHz-bandet än på 5 GHz-bandet. Det är dock på 5 GHz-bandet som vi får riktigt höga hastigheter. I dimensioneringssammanhang utgår vi av dessa anledningar från 5 GHz-bandet och vilken prestanda som basstationerna kan erbjuda där. 2,4 GHz-bandet kommer ändå aldrig ge bra hastighet, och om 5 GHz-bandet har täckning kommer 2,4 GHz-bandet att ha det likaså.

Moderna routrar och accesspunkter följer någon av Wifi 6-versionerna. Här följer en översikt över hur hög hastighet respektive Wifi 6-version möjliggör i teorin. 

En ensam AX3000-basstation kan i teorin leverera upp till 2402 Mb/s på 5 GHz-bandet. Vad det motsvarar i verkligheten beror framförallt på hur långt ifrån basstationen som klienten befinner sig. Våra tester visar att en basstation vanligtvis kan täcka cirka 60 m² med en femtedel av dess teoretiska hastighet. Denna tumregel är mycket ungefärlig och resultatet varierar beroende på hur optimalt placerad basstationen är samt hur väggar och andra hinder dämpar signalen. 

I mindre hem kan en enskild router räcka för att ge fullgod täckning. Om den inte skulle räcka till beror det troligtvis på att den är felplacerad. Routern ska placeras där den gör mest nytta. Undangömd i ett hörn av huset får routern synnerligen dåliga förutsättningar att leverera god täckning.

I nybyggda hus installeras ofta patchpanelen (läs mer i Lokalt trådbundet nätverk) i ett mediaskåp. Genom att sätta den trådlösa routern inuti det skåpet blir routern avskärmad och ger endast god täckning inne i mediaskåpet. I sådana situationer bör routerns trådlösa nätverk inaktiveras och wifi-täckningen överlåtas till en accesspunkt. 

I större hem går det sällan att få god wifi-täckning med en enda router. Då behöver routern kompletteras av accesspunkter, repeatrar eller mesh-system. På samma sätt fungerar det ute, i våra 3G- och 4G-nät. Vi har inte en jättestark mast placerad i mitten av Sverige utan de är utspridda över hela landet för att vi ska ha bra täckning var vi än är.

Vilken lösning som passar bäst beror på förutsättningarna och kraven som användarna ställer. I kommande kapitel går vi igenom vad som skiljer mellan lösningarna och vilka för- respektive nackdelar de har.