Routern

Vi människor lever våra liv i nätverk av varierande storlek. Vår familj utgör ett mänskligt nätverk som vi är en del av. Våra kollegor på arbetsplatsen och kurskamrater i skolan utgör andra sådana nätverk. Dessa små nätverk är i sin tur delar av det stora världsomspännande nätverket som innefattar alla människor som lever på jorden.

Samma princip gäller för våra datorer, surfplattor och mobiler. När vi kopplar upp vår bärbara dator mot hemmets wifi blir den en del av vårt hemnätverk och kan kommunicera med andra klienter i hemmet. När vi kopplar upp den mot jobbets wifi blir den på samma sätt en del av jobbnätverket och kan kommunicera med arbetsplatsens nätverksskrivare och servrar. Datorn får olika IP-adresser i de två nätverken, men dess Mac-adress förblir densamma.

Ett LAN (Local Area Network) är ett lokalt nätverk. Det kan exempelvis bestå av alla nätverksuppkopplade datorer i hemmet eller på kontoret. Enheterna som är anslutna i det lokala nätverket kan kommunicera med varandra. De kan med hög sannolikhet också ansluta till internet. Det gör de via en router, vilket är en apparat som kopplar samman det lokala nätverket med internet. Internet kallas i detta fall WAN (Wide Area Network). Routern på bilden har fem fysiska nätverksportar: fyra nätverksportar för datorer i det lokala nätverket samt en nätverksport som kopplar samman det lokala nätverket med internet.

Förr i tiden var det vanligt att det endast fanns en internetuppkopplad dator i hemmet. Den kopplades då direkt till modemet eller det dedikerade uttaget. Nu för tiden, när vi har många internetuppkopplade enheter, tar routern den plats som datorn tidigare hade. Sedan ansluter vi i stället alla datorer och andra nätverksenheter till routern.

Routern har en funktion som kallas NAT (Network Address Translation). Det är tack vare den som vi kan ha fler internetanslutna enheter än antalet möjliga IPV4-adresser. Med hjälp av Nat skapar routern ett eget nätverk som den agerar operatör för. När ­datorer sedan använder DHCP för att be om IP-adresser tilldelas de IP-adresser av routern (i stället för av internetoperatören). Dessa IP-adresser börjar vanligtvis på 192.168.0. eller 192.168.1. Routern kan exempelvis ge en ansluten dator IP-adressen 192.168.0.100 och en annan ansluten dator 192.168.0.101. Runt om i världen finns nästintill oändligt många datorer som har dessa IP-adresser. Trots det uppstår inga IP-adresskonflikter. Datorerna har nämligen endast dessa IP-adresser inuti sina respektive lokala nätverk. När de går ut på internet är det deras routers IP-adress som används.

Datorer och andra klienter i ett lokalt nätverk kan antingen ha dynamiska IP-adresser eller statiska IP-adresser. Det förstnämnda är vanligast. Då tilldelas klienterna nya IP-adresser av routern varje gång de ansluter. De tilldelas visserligen ofta samma IP-adress, eftersom routern kan känna igen dem på deras Mac-adresser.

Själva routern har både en publik och en lokal IP-adress. Den publika IP-adressen är den som routern har blivit tilldelad av internetoperatören. Routerns lokala IP-adress är vanligtvis 192.168.0.1 eller 192.168.1.1 (beroende på om IP-adresserna som den delar ut börjar på 192.168.0. eller 192.168.1.). På den IP-adressen kör routern ett webbaserat konfigurationsgränssnitt som routerns administratör använder när han eller hon vill ändra inställningar i nätverket. Det är användbart för att exempelvis byta namn på det trådlösa nätverket eller för att uppgradera routerns mjukvara.

IP-adresser är inte det enda sättet att adressera datorer i ett lokalt nätverk. Precis som det finns domännamn på internet finns värdnamn i lokala nätverk. Värdnamn är uttalbara namn som datorernas administratörer väljer. Det kan exempelvis vara Sovrums­dator, Vardagsrumsdator eller Nas.

Värdnamnen fungerar som datorernas motsvarighet till våra familjeinterna smeknamn. Vid anslutning till en dator behöver inte dess IP-adress (riktiga namn) skrivas, utan det räcker med att skriva värdnamnet (smeknamnet).

För att två datorer ska kunna kommunicera med varandra via sina värdnamn måste de tillhöra samma arbetsgrupp. Windows-datorer och Macar är förinställda på att vara medlemmar i en arbetsgrupp vid namn Workgroup, men det namnet går utmärkt att ändra under förutsättning att det ändras på samtliga involverade datorer.

Värdnamnet och arbetsgruppen på en Windows-dator går att byta genom att högerklicka på Dator (på startmenyn/startskärmen), välja Egenskaper, klicka på Ändra inställningar och sedan Ändra under fliken Datorinställningar.