LED-TV
Inledning
Merparten av TV-apparaterna på marknaden idag är av LCD-typ med LED-belysning (populärt kallat LED-TV). Det finns dock flera typer av LED-TV-apparater, vilket är en av huvudanledningarna till att priserna varierar så mycket mellan olika modeller.
Som det beskrevs i förra kapitlet har en LED-TV (på grund av sin konstruktion) problem med svärtan. Det behöver visserligen inte vara något problem om bilden är helt svart, eftersom TV:n då kan dämpa bakgrundsbelysningen. Om bilden däremot innehåller både ljusa och mörka partier blir det svårt för TV:n. Då kan den inte sänka bakgrundsbelysningen, utan måste istället försöka att blockera så mycket som möjligt av ljuset i de mörka områdena. Det brukar resultera i att de mörka partierna blir mer gråaktiga än svarta. LED-TV-apparater i premiumklassen har en lösning på problemet i form av ”local dimming” (behandlas längre fram i detta kapitel).
LED-belysning
Lysdioderna som lyser upp LCD-panelen i en LED-TV kan vara placerade på flera olika sätt. Det vanligaste idag är att de är placerade längs TV:ns kanter (kallas ”edge-lit”). Ljuset de ger upphov till styrs in bakom LCD-panelen och fördelas jämnt bakom den. En av de största fördelarna med denna teknik är att TV-apparaterna kan göras otroligt tunna.
Den andra lösningen är att placera lysdioderna direkt bakom LCD-panelen (kallas ”back-lit”). Denna lösning används både i några av de billigaste och i några av de dyraste TV-modellerna. Lösningen gör nämligen att TV:n blir något tjockare, men kan också ge en stor fördel för kontrasten (förklaras längre fram i detta kapitel).
Det går inte att säga att den ena belysningstekniken är bättre än den andra. Problemen med ojämn belysning som kantbelysta TV-apparater led av inledningsvis har med tiden fått mindre inverkan. Nu avgörs bildkvaliteten snarare av hur väl genomarbetad belysningen är. En kantbelyst TV ur premiumsegmentet kan mycket väl ha en jämnare belysning än en bakbelyst TV ur budgetsegmentet.
Clouding
Problemet med ojämn belysning brukar kallas ”clouding”. Detta eftersom ljusfördelningen gör att bilden får molnliknande, ljusa partier. Problemet är tyvärr inte något som går att åtgärda, men det går att minimera upplevelsen av det genom att ändra TV:ns bildinställningar.
Cloudingproblemet är som tydligast i mörka scener, vilket kan göra det svårt att lägga märke till det vid en demonstration på ett större elektronikvaruhus (utan något dedikerat och autentiskt belyst hembiorum). Vi rekommenderar därför alla TV-köpare att läsa ett flertal recensioner om en tilltänkt TV före köpet!
Hur pass påtagligt cloudingproblemet är kan också variera mellan olika exemplar av samma TV-modell. Det brukar heller inte anses vara något fel som täcks av garantin. Personer som är känsliga för denna typ av problem bör därför kontrollera TV-återförsäljarens villkor för öppet köp noga.
Bleeding
Ett annat problem som kantbelysta TV-apparater kan lida av är ”bleeding”. Det innebär att överdrivet mycket ljus släpps igenom längs med kanterna eller i hörnen. Bleeding syns tydligast i mörka scener (precis som clouding).
Local dimming
Många LED-TV-modeller ur premiumsegmentet arbetar med något som kallas ”local dimming” för att kunna ge oss den underbara kontrast vi vill ha. Som namnet avslöjar går tekniken ut på att kunna dimma bakgrundsbelysningen i utvalda områden för att därmed kunna få en djupare svärta (utan att samtidigt behöva göra resten av bilden mörkare). TV:ns inbyggda dator analyserar konstant bilden och anpassar bakgrundsbelysningen efter behovet.
Local dimming är ingen standardiserad teknik, vilket gör att olika TV-modellers local dimming-lösningar fungerar olika bra. Bakbelysta TV-modeller har generellt sett bättre möjlighet att anpassa belysningen än de kantbelysta. Om en bakbelyst TV ska visa exempelvis en nattsvart himmel med fullmåne, kan den dämpa alla lysdioder förutom de som är bakom månen. Hur bra resultatet blir varierar beroende på hur noggrant och med vilken intelligens TV:n kan justera sin belysning samt hur många lysdioder bakgrundsbelysningen utgörs av. Om den endast består av ett fåtal lysdioder, ger local dimming upphov till en glorialiknande effekt.
Det bästa hade givetvis varit att ha en lysdiod bakom varje pixel. Då en sådan lösning hade krävt över två miljoner lysdioder (för en Full HD-TV), är den i dagsläget för dyr för att förverkliga.
TV-tillverkarna brukar inte ange hur många lysdioder belysningen består av på deras olika modeller. En sådan siffra hade heller inte sagt speciellt mycket, eftersom även intelligensen i systemet påverkar slutresultatet. Hur bra en local dimming-lösning fungerar är det därför endast recensioner som avslöjar.
En kantbelyst TV har av förklarliga skäl svårare att dämpa belysningen i utvalda regioner. Under de senaste åren har utvecklingen gått framåt i snabb fart och idag finns det många TV-apparater som är riktigt bra på local dimming. Variationen mellan olika modeller är dock stor, så precis som med bakbelysta TV-apparater är det rekommenderat att läsa recensioner för att få reda på hur bra en specifik modell presterar. Vid en TV-demonstration som inte utförs i autentisk hembiomiljö är det nämligen svårt att bedöma resultatet.
Kvantprickar
Kvantprickar (quantum dots) kan ses som nästa evolution av LCD-panelen. För att uppnå kraven för HDR-bild krävs skärmar med ett brett färgspektrum och hög ljusstyrka. Det går att uppnå genom användning av kvantprickar.
Kvantprickar är nanokristaller med den unika förmågan att de släpper igenom olika våglängder av ljus (olika färger) beroende på storlek. Det gör att färgerna kan regleras av nanokristallernas storlek.
Kvantprickar kan syfta till två olika saker. Dagens teknik använder kvantprickar för att förbättra LCD-panelens bakgrundsbelysning. Vanliga LCD-skärmar använder vita lysdioder med gulaktigt ljus, något som gör det svårt att få helt korrekta färger. Skärmar med kvantprickar använder i stället blåa lysdioder. Kvantprickarna används sedan för att ändra ljuset till rött, grönt eller för att behålla den blåa färgen. På detta sätt blir färgerna mer korrekta (renare) än om ett färgfilter med gulaktig bakgrundsbelysning hade använts. Kvantprickarna blockerar även mindre ljus än ett färgfilter. Det gör skärmarna mer energieffektiva och ljusstarka.
Flera tillverkare använder kvantprickar, bland annat Philips och Samsung. Samsungs tekniker kallas SUHD och QLED, där QLED är den senaste tekniken. I stället för att belysa varje pixel från ett håll belyses pixlarna i en QLED-skärm från flera håll. Det gör skärmen ljusstarkare och framförallt blir betraktningsvinklarna bättre (färgerna ändras inte lika mycket när skärmen betraktas från sidan). Skärmarna använder även en ny metallegering runt kvantprickarna som ger djupare svärta.
Den andra definitionen av kvantprickar kallas ofta QD-LED (Quantum Dot Light Emitting Diode) och är en riktig utmanare till OLED. Den stora fördelen med OLED är att individuella pixlar kan stängas av och på så sätt kan hög kontrast uppnås. Genom att använda kvantprickar som lyser när de spänningssätts kan pixlarna i en QD-LED-skärm ge ifrån sig ljus utan behov av bakgrundsbelysning. Det gör också att individuella pixlar kan stängas av, och på så sätt ge samma kontraster som med en OLED-skärm.
Tekniken påminner på många sätt om OLED. De använder olika metoder att uppnå ungefär samma sak. QD-LED-skärmar finns i skrivande stund inte på marknaden, och det är därför svårt att utvärdera tekniken. De första skärmarna förväntas dyka upp under 2018.
Som medlem hos oss får du alltid lite mer. Som till exempel låga medlemspriser, unika kampanjer, 100 dagars öppet köp och bonuscheckar. Dessutom sparas alla dina köp i ditt medlemskap så att du slipper spara papperskvitton för eventuella returer. Ditt medlemskap är helt digitalt och helt kortlöst. Och väldigt smidigt.
Läs mer