Reserelaterad el

Det finns ingen internationell stickpropp, utan den kan skilja sig från land till land. En svensk apparat fungerar exempelvis inte i England och vice versa. Detta för att utformningen av kontakten är olika. Förutom att den fysiska kontakten kan vara annorlunda kan även spänningen i elnätet skilja. Sverige har 230 V medan USA har 110 V. En amerikansk apparat som kopplas in i Sverige kommer förmodligen att gå sönder i och med att vår spänning är mer än dubbelt så hög.

I Sverige ligger nätfrekvensen på 50 Hz. I exempelvis USA och Kina används däremot 60 Hz. De flesta apparater fungerar oavsett frekvens (50 eller 60 Hz), men det finns dock apparater som inte gör det. 

På apparaten eller dess nätadapter ska det finnas information om vilken ingångs­spänning den ska ha. Det kan exempelvis se ut på följande sätt.

Input: 100 - 240 VAC – 50/60 Hz

Detta innebär att apparaten hanterar spänning mellan 100 och 240 V. Det är praktiskt då den kan användas över hela världen (med en reseadapter för att omvandla till rätt stickkontakt). VAC står för volts of alternating current vilket helt enkelt berättar att det rör sig om växelspänning.

Input: 110 VAC – 50/60 Hz

Specifikationen ovan indikerar att produkten inte går att använda i Sverige eftersom den är avsedd för lägre spänning.

Input: 230 V 50/60 Hz

Det är inte alltid som AC skrivs ut eftersom det oftast är underförstått. Produkter med specifika­tionen ovan fungerar endast i länder som har 230 V i elnätet. Om den ska användas i USA måste den kopplas till en transformator där spänningen transformeras upp. För att ha med den på resan till England krävs bara en reseadapter som byter kontakten.

I en del specifikationer står det att Sverige har 220 V i elnätet. Spänningen låg där tidigare men nu har den höjts till närmare 230 V. Höjningen påverkar inte vanlig elektronik. Produkter som är märkta för 220 V fungerar utmärkt i 230 V-nät också.

I Sverige används de runda jordade kontakterna, alternativt den så kallade euro­kontakten. Precis som namnet antyder används den i nästan hela Europa. Ska du ta med en apparat utomlands eller från utlandet till Sverige (och den har stöd för landets spänning samt frekvens) så behöver endast en kontaktadapter användas. Den gör att produkten kan anslutas till det annorlunda utformade eluttaget. Undvik hemma­s­nickrade lösningar för att omvandla mellan olika kontakter. Felkoppling kan äventyra säkerheten.

Här följer några exempel på vilka kontakttyper som finns runt om i världen. För fullständig lista, se Korsreferens nätspänning/uttag

Ojordad och jordad kontakt i bl.a. USA, Kanada och Japan.

Ojordad eurokontakt (vänster) som används i stort sett hela Europa. Jordad kontakt (höger) används i bl.a. Sverige och Finland.

Jordad kontakt i Storbritannien (vänster) och jordad kontakt i Australien (höger).

En transformator används om utrustningen som ska anslutas inte kan hantera den spänning som eluttaget ger. Det finns två typer av transformatorer och de benämns step up och step down. Step up innebär att spänningen ökar (110 till 230 V) och step down ­betyder det motsatta (230 till 110 V). Om produkten ansluts till elnätet via en nätadapter (till exempel en hårklippare) är det oftast smidigare att byta ut nätadaptern istället för att koppla via ytterligare en transformator. Läs mer om att byta nätadaptern i Nätadaptrar.

Vid val av transformator måste även produktens effekt vara känd. Transformatorerna klarar nämligen bara upp till en viss effekt. Ju högre effekt de klarar desto större, dyrare och tyngre blir de.

Effekten brukar finnas angiven på antingen nätadaptern eller själva apparaten. Används en för klen transformator kommer den att bli överbelastad och gå sönder. Apparater som har något med värme att göra, exempelvis kaffebryggare och hårtorkar, är det sällan lönt att koppla till en transformator då de drar mycket ström. Normalt blir det billigare att köpa en ny kaffebryggare eller hårtork som är avsedd för landets elnät. Det är viktigt att komma ihåg att bara för att kontakten passar är det inte säkert att det fungerar.

Börja med att kontrollera vilken nätspänning som används i landet du planerar att åka till. Den informationen finns på Korsreferens nätspänning/uttag. Kontrollera sedan på produkten om den har stöd för den aktuella spänningen (volt). Om den har det behövs bara en reseadapter för att omvandla kontakten så att den passar i det aktuella landets uttag. Stämmer inte spänningen, måste en transformator användas för att transformera om till den rätta spänningen. I det fallet måste man även känna till vilken effekt den anslutna apparaten kräver. Om resans destination är inom Europa behövs normalt ingen reseadapter alls (undantaget bl.a. Storbritannien).

En växelriktare (kallas även inverter) omvandlar från likspänning till växelspänning (motsatsen kallas likriktare). Det finns många typer av växelriktare för olika spänningar, men den vanligaste är den som omvandlar från 12 eller 24 V likspänning (DC) till 230 V 50 Hz växelspänning (AC). En sådan växelriktare gör det möjligt att använda 230 V-produkter (som egentligen är avsedda för hemmet) i bilen, båten eller husvagnen.

En växelriktare ansluts till 12 eller 24 V likspänning och gör om till 230 V växelspännning.

Precis som med transformatorn i förra avsnittet gäller det att använda en växelriktare som klarar av att driva utrustningen som kopplas till den. Ju högre effekt en växelriktare klarar av, desto större och tyngre blir den. Samtidigt krävs grövre anslutningskablar. De allra minsta växelriktarna kan kopplas till ett cigarettändaruttag, medan de kraftigare måste kopplas direkt till batteriet.

Växelriktaren skapar ett pulståg av likspänning som sedan transformeras upp till 230 V 50 Hz växelspänning. Växlingen av polariteten kan beskrivas som en simulering av en sinusvåg, men att skapa en bra sådan är inte helt enkelt. Vissa apparater kräver att sinusvågen är helt perfekt medan andra klarar sig med en modifierad våg.

Sinusvåg. Kallas också för ren sinusvåg.

Spänningen från vägguttaget ser ut på sättet ovan när den mäts. Det är en ren sinusvåg där spänningen successivt pendlar upp och ner. En växelriktare som ger ut en ren sinusvåg är det bästa då spänningen ser ut som om den kommer från ett vanligt eluttag. Dessa modeller är dock dyrare att framställa.

Fyrkantsvåg

Spänningen från den enklaste typen av växelriktare ser ut som den ovan. Likspänningen har här bara blivit omvandlad till en fyrkantsvåg. Där växlar spänningen som den ska, men istället för att pendla jämnt så hoppar den upp och ner mellan två nivåer. Denna typ av växel­riktare används inte längre eftersom mycket få apparater som kan drivas av den.

Modifierad sinusvåg

Växelriktare med modifierad sinusvåg är den vanligaste typen idag. Utspänningen är ett mellanting mellan en ren sinusvåg och en fyrkantsvåg eftersom den stegas upp och ner. Ju mindre steg den tar desto bättre är det.

Denna typ av växelriktare är relativt billig att framställa och fungerar bra till verktyg, belysning, pumpar och enklare elektronik. Switchade nätaggregat, vilka används till bland annat bärbara datorer, mobil- och kameraladdare, kan dock få problem med den modifierade sinusvågen. Om det inte skulle fungera måste en växelriktare med ren sinusvåg användas istället.

Om en apparat inte fungerar med en växelriktare som har en modifierad sinusvåg eller fyrkantsvåg, provar många att mäta spänningen från växelriktaren med en vanlig multi­meter. Multimetern visar då en lägre spänning än förväntade 230 V och många tolkar det som att växelriktaren är trasig. Det är den inte. För att mäta en modifierad sinusvåg krävs det att mätinstrumentet är utrustat med effektivvärdesmätning (true RMS). I vägg­uttag pendlar spänningen upp och ner femtio gånger per sekund, från cirka -325 V till +325 V. Detta ger ett effektivvärde (RMS-värde) på cirka 230 V och det kan räknas ut på följande sätt.

U = Û / √2

Spänningen = Toppvärdet / √2 = 325 / √2 ≈ 230 V

När det gäller modifierad sinusvåg finns inte den äkta sinusvågens toppar utan spänningen stannar till en kort stund och hålls konstant för att därefter stegas ner. Mätinstrumentet mäter alltså inte den vågform som det är tillverkat för att mäta och visar därför fel.