Kryptering och CA-moduler

I dagens TV-apparater sitter det TV-mottagare som är gjorda för en eller flera sändningstyper. Det kan vara någon eller några av följande varianter:

• Analoga TV-sändningar (Com Hems och andra kabel-TV-näts analoga program)
• DVB-T, MPEG-2 (de flesta standardupplösta programmen i marknätet, inklusive alla fria)
• DVB-T, MPEG-4 (de på senare tid tillkomna standardupplösta programmen i marknätet)
• DVB-T2, MPEG-4 (de högupplösta programmen i marknätet)
• DVB-C (Com Hems och många andra kabel-TV-näts digitala program)
• DVB-S (Satellitprogram)
• DVB-S2 (Satellitprogram)

Mottagaren kan oavsett CA-modul visa de fria programmen som distribueras med ­mottagarens teknik, men för att kunna visa de låsta programmen krävs ett programkort och en CA-modul. TV:n måste naturligtvis också ha plats för en CA-modul. Den platsen kallas CI-gränssnitt (Common Interface) och ser likadan ut som PCMCIA-platsen på äldre bärbara datorer. CI-gränssnittet finns i sin tur i två olika versioner: vanliga CI och CI+. I vissa sammanhang krävs det modernare CI+-gränssnittet för att lösningen ska fungera (läs mer i respektive avsnitt).

I det digitala marknätet har Viaccess-kodningen använts sedan starten, men precis som med utsändningstekniken har det även skett förändringar när det gäller låsningen av programmen. För att endast låsa upp de vanliga MPEG-2-programmen (se TV-teknik 2.4) används fortfarande samma version av Viaccess-modulen som användes vid ­övergången till de digitala sändningarna.

När Boxer lanserade HD-sändningar med DVB-T2-tekniken passade de på att ­uppgradera säkerheten en gång till. De bytte även gränssnitt för CA-modulen; från det gamla CI-gränssnittet till den moderna CI+-motsvarigheten. Då CI+ är ett relativt ­nylanserat gränssnitt är ännu inte alla TV-apparater utrustade med det. TV-apparater som saknar CI+ kan inte dra nytta av den nya modulen för att låsa upp de kodade HD-sändningarna.

Bland kabel-TV-näten är det Com Hem som är den största operatören. De erbjuder sedan slutet av 2010 sina kunder att använda TV-apparaternas inbyggda digital-TV-mottagare fullt ut. Tidigare har det bara gått att se de standardupplösta programmen på detta sätt, men numera går det alltså även att se HD-programmen.

Com Hem använder utsändningstekniken DVB-C. För att TV:ns inbyggda mottagare ska kunna tolka sändningarna (gäller även de fria programmen) måste den vara gjord för DVB-C-standarden. Om mottagaren uteslutande är gjord för DVB-T eller DVB-T2 kommer lösningen inte att fungera.

Till de låsta standardupplösta programmen använder Com Hem Conax-kodningen. För att låsa upp sådana program behövs därför en Conax-CA-modul. Det går inte att ­använda Viaccessmodulerna som är gjorda för marknätet eftersom de är gjorda för en helt annan typ av kodning.

För att få låsa upp HD-sändningarna från Com Hem krävs CI+-gränssnittet. Det ­behövs alltså en ny CA-modul med CI+-gränssnitt och en modern TV med CI+-plats och ­inbyggd DVB-C-mottagare, för att kunna se dessa program utan en digital-TV-box.

Canal Digital distribuerar än så länge TV via satellit, kabel-TV och IPTV. När det ­gäller deras satellit- och kabel-TV-tjänster erbjuder de en CA-modul. Precis som i de tidigare nämnda lösningarna måste den inbyggda digital-TV-mottagaren kunna hantera utsändningstekniken (DVB-S/S2 för satellitsändningar respektive DVB-C för kabel-TV-sändningar). För att kunna se HD-program måste TV:n dessutom ha stöd för MPEG-4.

Utöver det krävs alltid en kompatibel CA-modul och den enda modell som har officiellt stöd är Strongs modell med stöd för pairing. Den finns i två versioner: en med stöd för CI+ och en utan. För att låsa upp HDTV-sändningar måste modulen med stöd för CI+ användas (i en TV med stöd för CI+). Den nya modulen är dessutom bakåtkompatibel.