Mobiler och surfplattor är något som vi alltid bär med oss. Det ställer höga krav på att de har bra batteritid. I takt med att mobilerna blivit alltmer avancerade har tyvärr batteritiden blivit något som fått stryka på foten. När det tidigare talades om hur många dagar i rad en mobil gick att använda utan att laddas, handlar det idag snarare om huruvida batteriet räcker för en hel dags användning eller inte.
På alla mobil- och surfplattebatterier anges vilken kapacitet de har. Kapaciteten anges normalt i milliamperetimmar (mAh) och ju högre kapacitet batteriet har, desto längre räcker det. Kapaciteten kan dock inte översättas direkt till en mobils eller surfplattas batteritid, eftersom olika modeller drar olika mycket ström.
Ibland anges kapaciteten istället i milliwattimmar (mWh). Den siffran kan enkelt omvandlas till milliamperetimmar genom att dividera angivelsen med batteriets spänning (t.ex. 3,7 V). 6290 mWh (6,29 Wh) på ett batteri med spänningen 3,7 V motsvarar alltså 1700 mAh (1,7 Ah).
6290 mWh / 3,7 V = 1700 mAh = 1,7 Ah
Spänningen berättar däremot inget om hur länge batteriet räcker. Spänningen är något som är specifikt för varje batterityp och bestämt utifrån vilken kemi batteriet använder. Ett modernt Li-ion (litium-ion) eller Li-poly-batteri (litium-polymer) ligger på 3,7 V till 3,8 V. De lite äldre NiMH- (nickel-metallhydrid) ligger däremot på någon spänning som är jämnt delbar med 1,2. Detta beror på att ett NiMH-batteri består av flera battericeller där varje cell har spänningen 1,2 V. När sådana celler seriekopplas summeras deras spänning. Förr var det exempelvis vanligt med mobilbatterier med spänningen 3,6 V (tre stycken seriekopplade 1,2 V-celler).
Till skillnad från kapaciteten är spänningen inte något som behöver övervägas när en mobil eller surfplatta ska utrustas med ett nytt batteri. Mobiler och surfplattor tillverkas med specifika batterier och ersättningsbatterierna har inte andra spänningar än de som satt i apparaterna från början. Möjligtvis kan ursprungsbatteriet ha en spänning på 3,7 V och ersättningsbatteriet 3,8 V (eller tvärtom) men denna skillnad är försumbar i sammanhanget. Däremot är det viktigt att undersöka kapaciteten. Många lågprisbatterier har betydligt lägre kapacitet än de högre prissatta ersättnings- och originalbatterierna. Tyvärr förekommer det också att oseriösa tillverkare ”skriver upp” kapaciteten på sina batterier, så att det som står på batteriernas etikett inte stämmer överens med verkligheten.
I El/elektronik-sektionen finns flera avsnitt som behandlar skillnaderna mellan olika batterier mer djupgående.
För tio år sen var det vanligt med mobiler där batterierna dolde sig under en batterilucka. De var därför enkla att byta ut. Idag har dock de flesta mobiler och surfplattor inbyggda batterier som är svårutbytta. Strävan efter att packa mobilerna med funktioner och samtidigt minska deras storlek har gjort att tillverkarna tvingats ta bort luckan för att bättre få plats med batterierna. Som exempel behövde Apple dela upp batteriet i iPhone X för att kunna få plats med ett tillräckligt stort batteri.
Det går ofta att byta inbyggda batterier själv, även om det är komplicerat och bryter eventuell kvarvarande garanti på mobilerna eller surfplattorna. På Youtube finns många batteribytarfilmer som demonstrerar hur batteribyten görs på diverse modeller. Ifixit gör väldokumenterade och pedagogiska guider (och filmer) för hur batteribyte görs på de flesta moderna mobiler.
Batterierna som används i dagens mobiler skiljer sig väldigt mycket från de som satt i mobilerna i slutet av 1990-talet. Dåtidens mobiler använde batterier som byggde på NiCd-celler. Dessa batterier led i stor utsträckning av den så kallade ”minneseffekten”. Den gjorde att batterier som inte laddades på ett optimalt sätt snabbt förlorade i kapacitet. För att minimera inverkan av minneseffekten uppmanades användarna att alltid använda sina batterier tills de var nästan helt slut innan de laddade upp dem igen.
Den ovannämnda rekommendationen levde kvar och applicerades även på NiMH-batterierna som började användas efter NiCd-batterierna. NiMH-batterierna led visserligen inte av minneseffekten i samma utsträckning som NiCd-batterierna, men att stundom låta batteriet ladda ur helt och sedan ladda upp helt var ändå en god rekommendation.
Idag används endast Li-ion- och Li-poly-batterier i mobiler och surfplattor. Dessa batterier skiljer sig markant från de gamla NiCd- och NiMH-batterierna, då de bland annat inte lider av minneseffekten. De ska därför också underhållas på ett annat sätt än de gamla batterierna. Tyvärr lever många föråldrade underhållsregler fortfarande kvar i folkminnet.
Nya batterier levereras med viss laddning (fabriksladdning). Innan de har börjat användas kan de ligga länge med denna laddning utan att ta skada. Li-ion-batterier åldras visserligen något med tiden (oavsett om de används eller ej) och förlorar i kapacitet i samband med det. De märks därför ofta med vilket år de tillverkades. Ett fem år gammalt Li-ion- eller Li-poly-batteri har nämnvärt lägre kapacitet än ett nytt batteri.
Eftersom Li-ion- och Li-poly-batterier inte lider av minneseffekten går det utmärkt att ladda ur dem till exempelvis 50 % och sedan ladda upp dem igen. De behöver heller inte laddas upp fullt varje gång, utan det går bra att koppla dem till en laddare för att snabbt få lite extra laddning i batteriet.
Li-ion- och Li-poly-batterier är gjorda för att kunna användas i cirka 500 cykler (fullständiga upp- och urladdningar). Till skillnad från äldre batterityper kan dessa 500 cykler användas på ett väldigt flexibelt sätt. En fullständig upp- och urladdning räknas som en cykel. En urladdning till 50 % följt av en fullständig uppladdning räknas endast som en halv cykel. Det är alltså inte en hel cykel som ”förbrukas” bara för att mobilen eller surfplattan kopplas till en laddare.
Även om Li-ion- och Li-poly-batterier inte lider av minneseffekten bör batterierna både laddas upp helt och laddas ur helt några gånger per år. Det beror på att mobilerna eller surfplattorna måste få en chans att kalibrera sina batterimätare så att de visar korrekta värden.
Li-ion- och Li-poly-batterier fungerar bäst i rumstemperatur. Används mobilen eller surfplattan i kalla miljöer sjunker batteritiden, och i för varma miljöer riskerar batterierna att ta skada. Lämna därför inte mobilen eller surfplattan liggandes i en varm bil på sommaren.
När det är dags att byta mobil eller surfplatta är det många som väljer att behålla sin gamla enhet för att ha den som nödlösning om den nya mobilen eller surfplattan skulle sluta fungera. Eftersom Li-ion- och Li-poly-batterier mår bäst av att användas är det viktigt att inte glömma bort de gamla produkterna helt. Annars riskerar deras batterier att laddas ur helt och vara obrukbara när det eventuellt blir aktuellt att använda dem igen i framtiden.
Alla batterier lider av något som kallas självurladdning. Den gör att batterierna förlorar laddning oavsett om de används eller inte. Det ställer till problem vid långtidsförvaring av Li-ion- och Li-poly-batterier, eftersom de inte får djupurladdas. Om de blir fullständigt urladdade går de nämligen inte att ladda upp igen. Om till exempel en mobil används tills batteriet är nästan slut och sedan glöms bort i en byrålåda i ett år kommer den troligtvis inte gå att ladda upp igen. Då har självurladdningen dragit ut den sista laddningen och gjort batteriet obrukbart.
Obs! Det är riskfritt att använda en mobil eller surfplatta tills den stänger av sig själv för att den anser att batteriet är slut. Detta eftersom det då fortfarande finns laddning kvar i batteriet, även om den är för liten för att kunna driva någon av nämnda apparater. Det är däremot viktigt att sätta apparaten på laddning igen, så att inte självurladdningen drar ut den sista laddningen.
Inför långtidsförvaring av gamla mobiler och surfplattor bör deras batterier laddas upp till runt hälften. Plocka sedan fram dem några gånger per år och motionera deras batterier (ladda ur och upp dem) för att hålla liv i dem.
Det finns många lösningar att ta till för att förlänga batteritiden på en mobil. Vissa av följande tips är även applicerbara på surfplattor.
I Android går det lätt att se vilka de stora batteritjuvarna är genom att gå in i batteriöversikten som finns på inställningsmenyn. Den ger en bra överblick över var det går att göra skillnad.
Skärmen är utan tvekan en av de faktorer som påverkar batteritiden mest och det finns mycket som går att göra för att få den till att dra mindre ström. Ju starkare den lyser, desto mer ström drar den. Eftersom behovet av ljusstyrka varierar beroende på omgivningsbelysningen är det bättre att låta skärmen anpassa sin ljusstyrka efter behovet än att ha den inställd på en konstant hög ljusstyrka. Ännu bättre är givetvis att ha en konstant låg ljusstyrka, men då blir det ofta svårt att se vad som visas på skärmen.
Mycket batteritid kan också sparas genom att inte ha igång skärmen i onödan. Ställ ned tiden för hur länge mobilen ska vänta med att släcka skärmen vid inaktivitet.
På framför allt OLED-skärmar kan bakgrundsbilden ha stor inverkan på batteritiden. Genom att välja en mörk (helst svart) bakgrundsbild kan mycket ström sparas. När en OLED-skärm ska visa svart stänger den av berörda pixlar så att de inte lyser alls.
Möjligheten att ansluta till trådlösa nätverk (wifi) är standard i våra mobiler idag och det är en funktion som både kan hjälpa och stjälpa i batterispararsammanhang. Wifi kan ge förbättrad batteritid i hemmet om telefonen kan använda wifi istället för 4G- eller 5G-nätet för att ta emot och skicka data. Att ha wifi på konstant drar däremot batteri. När telefonen inte är ansluten till ett trådlöst nätverk börjar den leta efter nätverk i närheten. Det drar ström helt i onödan.
Bluetooth ger synnerligen smidiga funktioner och om exempelvis ett Bluetooth-headset ska vara anslutet till mobilen måste den funktionen vara på. Om däremot inga Bluetooth-anslutningar används finns det ingen anledning att ha funktionen aktiverad.
Att använda mobilen som navigator är smidigt, men funktionen är väldigt strömkrävande. Kom därför ihåg att avsluta navigator-appar när de är färdiganvända. Samma sak gäller även liknande appar som använder positioneringstjänster (t.ex. träningsappar).
Att få nya mail och uppdateringar från sociala nätverk till telefonen gör att vi håller oss uppdaterade om vad som händer, men behöver uppdateringarna verkligen komma fram omgående? Genom att sänka frekvensen på hur ofta telefonen ska leta efter nya mail och inlägg går det att spara mycket batteritid. Samma sak gäller givetvis exempelvis uppdateringar av nyhetsappar och väderprognoser.
För att få bättre batteritid på semestern går det att ta till ytterligare åtgärder. Genom att stänga av användningen av datatrafik går det att få avsevärt mycket bättre batteritid. Det kan göra att dagens smarta mobiler får samma flerdagarsbatteritid som mobilerna hade runt millennieskiftet.
Om mobilnätstäckningen på semesterplatsen är obefintlig är det bäst att sätta mobilen i flygplansläge (flight mode). När mobilen tappar anslutningen till mobilnätet försöker den hela tiden hitta nya mobilnät att ansluta till, vilket drar väldigt mycket ström.
Levande bakgrundsbilder ger häftiga startskärmar i Android, men det sker på bekostnad av batteritiden. Fundera därför över vilket ögongodis som verkligen behövs.
Det släpps löpande uppdateringar av de mobila operativsystemen (t.ex. Android och iOS). Systemen blir generellt sätt bättre på att spara ström, men samtidigt byggs också alltfler funktioner in. Det gör att nya versioner av operativsystem både kan hjälpa och stjälpa i arbetet för bättre batteritid. Att hålla sin mjukvara uppdaterad är dock alltid rekommenderat av säkerhetsskäl.
Som medlem hos oss får du alltid lite mer. Som till exempel låga medlemspriser, unika kampanjer, 100 dagars öppet köp och bonuscheckar. Dessutom sparas alla dina köp i ditt medlemskap så att du slipper spara papperskvitton för eventuella returer. Ditt medlemskap är helt digitalt och helt kortlöst. Och väldigt smidigt.
Läs mer