Med TP-Links radiolänkar (CPE210, 61248) kan vi sammanlänka två byggnader och skicka nätverk/internet dit det annars inte är möjligt. Alternativet kanske är att gräva ned en nätverkskabel, vilket inte alltid är aktuellt. TP-links radiolänkar skapar en sömlös länk mellan två byggnader och du kan använda dem för att få internet till ett gårdshus eller liknande. Räckvidden är dessutom riktigt bra, du kan sammanlänka byggnader med upp till fem kilometers avstånd!

I den här guiden berättar vi hur du konfigurerar dina radiolänkar och får det att fungera.

För att sammanlänka två byggnader behöver du detta:

Hårdvaran och strömförsörjning
Radiolänkarna säljs i enpack, men för att sammanlänka två byggnader behöver du två radiolänkar. Varje radiolänk levereras med en POE-injektor, som strömsätter nätverkskabeln och på så sätt behöver du inte oroa dig om en vädertålig nätadapter eller dylikt för att montera dem utomhus.

Switch
I illustrationen ovan är bryggan (radiolänken i det länkade huset) kopplad först till en POE-injektor (medföljer i paketet) och sedan till en switch. Detta är inget måste, utan endast om du vill ansluta fler än en enhet i det sammanlänkade huset.

Nätverkskabel
Du drar nätverkskabel från din router till POE-injektorn och vidare till radiolänken, och i det sammanlänkade huset drar du kablar från radiolänken till POE-injektorn och sedan vidare till antingen en trådbunden dator, en switch eller en accesspunkt för trådlöst nätverk. Totalt blir det fyra nätverkskablar som du behöver. För att dra ut nätverkskablen utomhus (POE-injektorn ska sitta inomhus) kan du använda en fönstergenomföring (39922). Observera att spänningsförlusten kan öka med denna på grund av de tunna ledarna, så vi rekommenderar att använda korta nätverkskablar och montera radiolänken så nära fönstergenomföringen som möjligt.

Accesspunkt?
I det sammanlänkade huset kan du behöva en accesspunkt om du vill kunna ansluta trådlösa enheter som mobiltelefoner, surfplattor eller en Chromecast. Det går inte att ansluta enheter direkt till radiolänken, utan man drar en nätverkskabel från den till någonting som fördelar nätverket i det sammanlänkade huset. Antingen switch (för trådbundna enheter) eller accesspunkt (för trådlösa enheter). Självklart går det bra att kombinera switch och accesspunkt också, för att ha möjlighet till både trådade och trådlösa anslutningar. Koppla däremot inte in en router i det sammanlänkade huset, det kommer leda till att IP-adresser i nätverket krockar i och med att du har en router i det första huset.

Då sätter vi igång med guiden! Vi förbereder konfigurationen genom att ladda ned den senaste mjukvaran (firmware) till CPE210 från TP-links webbsida (kjll.cm/cpe210firmware). Detta måste vi göra först av allt i och med att vi förlorar anslutningen till internet under installationens gång.

Konfigurationen av TP-link CPE210 skiljer sig från installationen av en router. För att kunna komma åt webbgränssnittet i accesspunkten måste vi först koppla vår dator direkt till accesspunkten och sätta en statisk IP-adress på datorns nätverkskort.

Förtydligande:

Accesspunkten är förkonfigurerad med IP-adressen 192.168.0.254. Datorns nätverkskort ska få en IP-adress i samma subnät, till exempel 192.168.0.99. Vi öppnar därför inställningarna för vårt nätverkskort. Du hittar till inställningarna genom att gå till datorns nätverksinställningar, väljer Ethernet i sidomenyn och klickar på "Ändra nätverkskortsalternativ". Här öppnas ett nytt fönster med alla dina nätverkskort. Det kan finnas Bluetooth, wifi och andra sätt att ansluta till nätverk. Välj det Ethernet-kort du använder för att ansluta direkt till radiolänken. Högerklicka på den och välj egenskaper. Ställ in parametrarna enligt bilden nedan.

Vi öppnar därefter vår webbläsare och skriver in IP-adressen på accesspunkten (192.168.0.254). Det förinställda användarnamnet och lösenordet är admin, men det ombeds vi byta ut direkt.

Observera!

Vi startar därefter konfigurationen genom att ställa Operation mode på Access Point och gå till System-fliken. Där ställer vi in tidszon, laddar upp eventuell ny firmware och ändrar namnet på accesspunkten till Huvudhus.

Vi fortsätter sedan till Wireless-fliken. Här skapar vi det trådlösa nätverket som ska länka samman byggnaderna. Vi behöver därför göra ganska många inställningar.

• Regionen bestämmer vilka kanaler och vilken uteffekt som accesspunkten kan använda. Vi väljer regionen
Sverige.

• Mode bestämmer vilken kompatibilitet accesspunkten ska ha. Vi väljer att begränsa kompatibiliteten till Wireless N-standarden (802.11n), eftersom vi inte behöver upprätthålla stöd för gamla och långsamma standarder.

• Channel width bestämmer kanalbredden. Vi väljer 20/40 MHz så att vi får bredast möjliga kanaler.

• Max TX Rate bestämmer hur hög datahastighet vi ska sända i, och vi har ingen anledning att ställa ned den.

• Channel/Frequency bestämmer vilken kanal som vårt radiolänksnätverk ska ligga på. Vi kan antingen lämna den inställningen i det automatiska läget eller välja en kanal manuellt.

• Maxtream är en teknik som endast finns i TP-links Pharos-produkter. Den gör att hastigheten ökar och fördröjningarna minskar. För att kunna använda Maxtream-tekniken måste även accesspunktens klienter ha stöd för den. Eftersom vi endast kommer att ansluta en annan Pharos-produkt till accesspunkten, kan vi aktivera och dra nytta av tekniken.

• SSID är namnet på det trådlösa nätverket som används för att länka samman de två byggnaderna. Vi väljer att kalla det Kjellink 2,4 GHz, men namnet är egentligen av underordnad betydelse. Vi passar nämligen samtidigt på att kryssa ur Enable SSID Broadcast. Det förhindrar att nätverket dyker upp som ett alternativ när någon skannar efter tillgängliga trådlösa nätverk. Detta gör vi för att höja användarvänligheten, inte för att höja säkerheten (i motsats till vad många påstår ger dolt SSID ingen säkerhetsvinst).

• Något som däremot gör nätverket säkrare är krypteringen. Vi väljer att använda WPA-PSK (Security Mode) med WPA2 som version och AES som kryptering. Denna kombination ger både högsta säkerhet och högsta prestanda. Vi väljer ett lösenord som inte används någon annanstans. Det spelar ingen roll att det blir ett krångligt lösenord för vi kommer enbart att ange det en enda gång (i bryggan).

Vi avslutar konfigurationen av accesspunkten på Network-fliken. Där ställer vi in nätverksinställningarna som vi vill att accesspunkten ska ha när den kopplas in i vårt befintliga nätverk. I ursprungsläget är Connection Type ställt till statisk IP-adress. För enkelhetens skull väljer vi denna gång en dynamisk IP-adress. Då kommer routern att tilldela accesspunkten en lämplig och ledig IP-adress automatiskt. Vi låter den befintliga IP-adressen finnas kvar om något skulle gå fel (fallback-IP-adress).

Nästa steg är att konfigurera bryggan så att den ansluter till accesspunkten. Vi börjar därför, på samma sätt som med accesspunkten, med att skriva in IP-adressen till bryggan och ändra lösenordet. Det är helt okej att använda samma administrationslösenord på bryggan och accesspunkten. "Bryggan" är alltså namnet som vi benämner radiolänken i det sammanlänkade huset, som tar emot signalen från accesspunkten (första radiolänken i huvudhuset).

TP-link Pharos använder en något annorlunda terminologi än vi gör. På grund av detta ska vi inte använda Bridge-läget i listan över Operation Mode. Vi väljer i stället Client. På System-fliken ställer vi sedan in tidszon, laddar upp eventuell ny firmware och ändrar namnet på bryggan till Gasthus (webbanpassad stavning av ”Gästhus”).

På Wireless-fliken skriver vi sedan in motsvarande inställningar som vi gjorde i accesspunkten. Om vi inte hade dolt accesspunktens SSID hade vi kunnat klicka Survey och välja ett av de tillgängliga trådlösa nätverken.

Nu får vi i stället skriva in det rätta SSID:t och vara ytterst noggranna med stavningen.

Vi avslutar på Network-fliken med att ändra Connection Type till Dynamic. Som fallback-IP-adress använder vi 192.168.0.253, det vill säga att vi ändrar den sista siffran för att bryggan inte ska krocka med accesspunktens fallback-IP-adress.

Nu är accesspunkten och bryggan redo för montering. De bör monteras utomhus och så fritt som möjligt (t.ex. på ett maströr). Vi börjar med att koppla accesspunkten till routern i huvudhuset. Då får accesspunkten en IP-adress av routern och blir en del av det befintliga nätverket.

Vi kopplar sedan bryggan till en switch i gästhuset. När bryggan har startat upp kommer den att ansluta till accesspunkten, bli tilldelad en IP-adress av routern och därmed bli en del av det befintliga nätverket. Det blir också alla klienter som ansluter till switchen (inkl. eventuell rundstrålande accesspunkt som återutsänder det trådlösa nätverket i gästhuset).

Vi avslutar med att testa om allt fungerar genom att koppla en dator till switchen och se om vi når vår router. I routerns webbgränssnitt kan vi också se de nya IP-adresserna som accesspunkten och bryggan har fått (om vi skulle behöva uppdatera firmware i framtiden eller ändra några inställningar).

Nedan är en översikt av alla enheter i nätverket, och dess tilldelade IP-adresser:

Stort lycka till med din installation! Välkommen in till din närmsta Kjell & Company-butik om du har frågor om TP-Links radiolänkar.