Hårddiskar och SSD-diskar

Det finns en uppsjö av tekniker för att lagra data. Detta första kapitel om lagring fokuserar på två av dem: hårddiskar och SSD-diskar. Vilken teknik som är bäst beror framförallt på hur snabbt det ska gå att hämta datan samt vad det får kosta.

Hur mycket data som får plats på ett lagringsmedium anges i antal bytes (B). Eftersom det rör sig om stora mänger data används SI-prefix såsom kilo, mega och giga för att beskriva tusental, miljontal eller miljardtal bytes. Kilobyte, megabyte och gigabyte förkortas kB, MB respektive GB. Ibland kan det även skrivas som kbyte, Mbyte och Gbyte för att undvika förvirringen med begreppet bit. Mer om bit och byte finns att läsa i "Byte och bit" i datorsektionen.

Det är på ovanstående sätt som hårddisk- och minneskorttillverkarna räknar när de skriver ut storleken på sina lagringsenheter. Operativsystemet Windows räknar dock på ett annat sätt som stämmer bättre med talbasen två (vilken är den som datorn alltid använder).

Skillnaden i räknesätt gör tyvärr att kapaciteten som står tryckt på hårddisken är ­mindre än den som operativsystemet visar. En hårddisk som rymmer 640 GB enligt hårddisk­tillverkaren rymmer endast 596 ”GB” enligt operativsystemet. Läs mer i "Hårddisken i närbild".

Mängden information som går att lagra på en hårddisk har ökat i snabb takt. I mitten av nittiotalet var det nästan otänkbart med hårddiskar som rymde 1 GB. Idag är det inte ovanligt med hårddiskar på 4 TB.

Hårddisken har länge varit det bästa lagringsmediet för stora datamängder. Kapacitetsmässigt har utvecklingen gått fort genom åren, men tekniken är fortfarande lik den ursprungliga. Hårddisken är uppbyggd av roterande magnetiska skivor som en mekanisk arm läser och skriver data från. Denna upp­byggnad gör hårddisken känslig för mekaniska påfrestningar som uppstår om den till exempel skakas eller tappas i golvet. Tekniken är dessutom strömkrävande och har till råga på allt slagit i taket för hur snabb den kan bli. Under de senaste åren har hårddiskarna växt kapacitetsmässigt, men de har inte blivit snabbare. Dagens hårddiskar kommer upp i cirka 150 MB/s i ­överföringshastighet.

SSD-diskar (Solid State Drive) är den moderna ersättaren till den traditionella hårddisken. Den bygger på teknik som är lik den som används i USB-minnen och är helt fri från rörliga delar. Det gör SSD-diskar både strömsnåla och okänsliga för vibrationer.

Den största fördelen med SSD-diskar är deras höga hastigheter. Medan hårddiskar fortfarande ligger runt nämnda 150 MB/s kan SSD-diskar komma upp i över 3000 MB/s. Det är dock inte alla SSD-diskar som är så snabba. Många enklare modeller har topphastigheter runt 500 MB/s, men är trots det avsevärt mycket snabbare än mekaniska hårddiskar (inte bara drygt tre gånger snabbare som siffrorna ger sken av). Det beror på att vid inläsning av små och utspridda filer tar det lång tid för hårddisken att snurra fram till rätt position och börja läsa in. Den fördröjningen är avsevärt mycket mindre för SSD-diskar. När det kommer till uppstart av operativsystem och program är SSD-diskar därför helt överlägsna rent hastighetsmässigt.

SSD-diskar är fortfarande betydligt dyrare än hårddiskar per gigabyte, bortsett från i små storlekar där de till och med är billigare än hårddiskar. Det beror på att kostnaden för att överhuvudtaget tillverka en mekanisk hårddisk är betydligt högre än kostnaden för att tillverka en SSD-disk. Det är minneskretsarna i sig som är det kostsamma på en SSD-disk och ju fler sådana som behövs desto högre blir slutpriset.

I bärbara datorer finns oftast enbart plats för antingen en hårddisk eller en SSD-disk. Användaren får därför välja om han eller hon prioriterar hastighet eller lagringsutrymme.

I stationära sammanhang är det lätt att få det bästa ur två världar genom att utrusta datorn med både en SSD-disk och en hårddisk. SSD-disken används då som systemdisk (för operativsystemet) och hårddisken för att lagra filer. Datorn blir på så sätt snabb samtidigt som den har plats för mycket data.

Det finns två vanligt förekommande formfaktorer (fysiska storlekar) på hårddiskar. Storleken anges i tum och baseras på skivornas storlek. 3,5" är den vanligaste storleken för stationära datorer och externa hårddiskar med hög lagringskapacitet. Hårddiskar i den mindre 2,5"-storleken sitter främst i bärbara datorer och i externa portabla hårddiskar. Kapacitetsmässigt har 3,5"-modellen ett stort övertag då den i skrivande stund kan rymma upp till 12 TB. Den största 2,5"-modellen som samtidigt finns på marknaden rymmer 4 TB. 

2,5"-hårddiskarna har normalt en tjocklek på 9,5 mm. Det må låta tunt, men i takt med att våra bärbara datorer blivit mer slimmade har behovet av ännu tunnare 2,5"-hårddiskar uppstått. Numera är därför även 7 mm tunna hårddiskar vanligt förekommande. I externa sammanhang har utvecklingen gått åt andra hållet. Där är det nu vanligt med upp till 15 mm tjocka externa 2,5"-hårddiskar (t.ex. 4 TB-hårddiskar 2018).

SSD-diskar kan tillverkas i alla möjliga formfaktorer. Oftast sitter de antingen i ett plastkabinett för att vara identiska med vanliga 2,5"-hårddiskar eller i form av M.2-moduler. Nedan ser du ett urval av interna hårddiskar i vårt sortiment. Klicka in på en produkt för att läsa mer om den. Artikeln fortsätter efter produkterna.

Nedan ser du ett urval av interna hårddiskar i vårt sortiment. Klicka in på en produkt för att läsa mer om den eller scrolla vidare för att fortsätta läsa artikeln.

Likt de interna hårddiskarna finns det två formfaktorer på externa hårddiskar: 2,5" och 3,5". Valet av formfaktor beror främst på huruvida portabilitet (2,5") eller stort lagringsutrymme (3,5") prioriteras. Den stora fördelen med 2,5"-hårddiskar är att de kan drivas direkt från USB-porten, ingen extra nätadapter behövs. 

Externa 3,5"-hårddiskar måste strömförsörjas med en separat nätadapter. Fördelen med 3,5"-modeller är att priset per gigabyte är lägre jämfört med 2,5"-modeller. Nedan ser du ett urval av externa hårddiskar i vårt sortiment. Klicka in på en produkt för att läsa mer om den. Artikeln fortsätter efter produkterna.

Nedan ser du ett urval av externa hårddiskar i vårt sortiment. Klicka in på en produkt för att läsa mer om den eller scrolla vidare för att fortsätta läsa artikeln.

Det finns två egenskaper som lyfts fram extra mycket i hårddiskars specifikationer: antalet RPM (Revolutions Per Minute) och cache-minnet.

Ju högre RPM-siffran är desto snabbare snurrar hårddisken. De flesta 3,5"-hårddiskar ligger på 5400 RPM eller 7200 RPM medan de mindre 2,5"-modellerna nästan alltid ligger på 5400 RPM (även om det finns snabbare, t.ex. 10000 RPM). I takt med att hårddiskarna har fått allt högre kapaciteter har vi packat datan allt tätare på hårddiskarnas skivor. Själva rotationshastigheten är därför numera av mindre betydelse.

Cache-minnet gör att det går att skriva snabbare till hårddisken än vad den egentligen klarar av, åtminstone så länge det rör sig om få eller små filer. Cache-minnet, som är betydligt snabbare än hårddisken i sig, kan mellanlagra datan i väntan på att hårddisken ska få tid att skriva datan till skivorna. Cache-minnet varierar mellan 16 MB och 64 MB beroende på hårddiskens pris. Ju större cache-minne, desto bättre.

Förr i tiden såldes speciella prestandahårddiskar som både snurrade extra snabbt och hade extra stort cache-minne. Sådana hårddiskar finns fortfarande idag, men behovet av dem har nästintill försvunnit. Prestandavinsten de ger är försumbar i förhållande till prestandavinsten som en SSD-disk ger.
Vid jämförelse av hårddiskar är det viktigt att utgå från relevanta specifikationer. RPM och cache-minne säger väldigt lite. Samma sak gäller vilket gränssnitt som hårddisken ansluts med (t.ex. Sata 6 Gb/s) då hårddiskar ändå aldrig begränsas av gränssnitten. Den relevanta siffran är antalet megabyte per sekund som hårddisken kan skriva och läsa. Den hastigheten går i sin tur att mäta på flera sätt. De flesta hårddisktillverkare redovisar sekventiell läsning, vilket innebär läsning av filer som ligger efter varandra på hårddisken.

Oavsett om det rör sig om hårddiskar eller SSD-diskar ger sekventiell läshastighet och skrivhastighet ingen exakt sanning. Båda typerna av lagringsmedium är olika snabba beroende på hur små filerna är och hur utspridda de är. Det bästa sättet att jämföra hårddiskar eller SSD-diskar är därför att läsa tester som gjorts på de aktuella modellerna.

Obs! SSD-diskar med olika kapacitet har ofta varierande prestanda trots att de kommer ur samma produktfamilj. Detta gäller i viss mån även hårddiskar.